xl-forum.se

Måste bara få yttra mig om den yrkeskategori som borde ha goda kunskaper i språket vi använder, men som ofta ser ut att ha sovit under svenskan i skolan.
Det blandas friskt i meningsuppbyggnad, ibland totalt obegripligt och stundom verkligen skrattretande. Eller vad sägs om denna rubrik från A-bladet.

Ser sig inte om - sen går han över spåret

Hur var det nu...sen går han över spåret? "Sen" antyder att han går över, sedan han gjort något. Men nu gör han ju inget, alltså ser sig inte om. Sen traskar vidare. I alla fall jag fick mig ett gott morgonskratt till denna beskrivning.

Jag håller med, som att göra ett påstående som avslutas med ett frågetecken, läser man utan att tänka till så tar man det som en sanning. Detta är väll något som faller under alternativ sanning.

För att inte tala om särskrivning! Där kan vi snacka om att man kan få skrattkramp ibland.

Ja, som han på Blocket annonserade ut ett gevär.

"Kul gevär säljes"

Fick lust ringa upp och fråga vad som var roligt med dennes bössa.

@Jan-Olov

Detta är väll något som faller under alternativ sanning

Trump-sanning?

Saxat från förstasidan i Gefle Dagblad den ¾.



Så här kan det bli när redigerare och rubriksättare sitter i Sundsvall och inte har lokalkännedom och ingen kunskap om sport.
Så det är inte bara priset som gör att upplagan minskar.

Ha ha ha! Årets sportgroda "de luxe" alla kategorier.
Den var något utöver det mest ovanliga Nisse.

Det är ju samma sak i artiklarna på webben. Vissa stycken/meningar får man läsa om och försöka tolka vad de egentligen menar Mellan varven ser man riktiga horrörer

Man får väl anta att det, i alla fall på webben, handlar om att det ska gå snabbt som attan att få ut. Ingen har väl tid att stanna upp någon minut och faktiskt läsa igenom vad man nyss skrev

Men, jag håller med i grundresonemanget, just tidningarna borde väl egentligen lägga sig extra vinn om att skriva korrekt. Deras material används ju i skolundervisningen, och för vanlig folkbildning. Men... det är väl tidens tecken, antar jag. "Bara det går fort så"...

Jag har dessutom hört att svenska inte ingår i journalistutbildning. Och nog märks då det i så fall.

Förr i tiden..... när vi var unga.... Då skrev journalisten så gott han kunde. Sedan lästes och rättades kanske artikeln av en redigerare innan den lämnades till en sättare. Sättaren älskade att påpeka eventuella fel kan kunde hitta.
Idag skrivs allt direkt i datorn och skickas sedan över till tryckeriet. Snabbt, digitalt och ofta fel. Ungefär som här. Jag har ibland fått gå in och rätta mig själv.
Men det blev fel även förr i tiden. Min farsa brukade berätta att tidningen Bohuslänningen bad om ursäkt för ett tryckfel. " Det skulle inte ha stått korvprinsen utan knorrprinsen"!
Det gick åt ytterligare en ursäkt innan det var klart att det handlade om kronprinsen.

Ja Mel, det var tider det. När det gäller webben så sitter de väl (många på frilans, gissar jag) och skriver direkt mot webbpubliceringsverktyget (Puh, vilket ord ). Sedan trycker de bara "publicera" utan att ens ha tid att läsa igenom sitt eget alster ett varv. Inte undra på att medierna är så rabiata på att få visa oss reklam...