Köpte min första Transalp XL600V av en slump. En Tokyobyggd -89 som jag körde Östeuropa runt med 3 dagar efter köpet. Jag använder henne, hon heter Rhonda förövrigt, som dagligt transportmedel och som min äventyrstourer. När man kört några mil så lär man sig att älska henne, inte för att hon är bäst på något, utanför att hon är bra på allt.
I mina ögon är detta den bågen alla borde börja sin tunga karriär på.
Jo förresten, nu för tiden har jag 2 -89:or. Jag blev kär och tänkte jag skulle ha den till min kvinna eller när man har besök.
Om någon råkar ha ett centralstöd och ett par kraschbågar över så kan vi säkert komma överens










