Mustach-kampen, kampen mot Prostata-cancer

[Ralf-FIN]

Trist läsning, Fibern.

Säkert inte så kul då kroppen är seg och att det ska kämpas varje morgon att komma igång och för det andra du skriver om också.

Får väl hoppas att det då verkligen är övergående biverkningar och att formen återvänder

[Fibern]

@Peter
Som du kanske minns så lät jag ju operera mig först, sen skickades jag på strålning. Och med borttagen prostata tycker jag det borde vara betydligt kortare behandling, än med körteln kvar. Ingen "potatis" som tar upp strålning som i sin tur påverkar det omkringliggande desto mer. Och ändå 7 veckors strålning trots borttagen knöl, mot 8 veckor för enbart strålning.

För övrigt tänk jo bojs.

[Laffe]

Tycker verkligen synd om dig @Fibern, att behöva "vålda" sig ur sängen varje dag måste vara skitjobbigt.
Jag hoppas, precis som övriga kamrater, att detta är av övergående natur så du slipper det där eländet snart

[Jokern]

Nej det är inte kul att skulle vakna varje dag med smärta.
Jag lider med dig, Fibern.

Hoppas verkligen att det går över snart, så du kan få tillbaka ditt vanliga liv igen.




Skickat från min iPhone med Tapatalk

[Peter]

Ja @Fibern. Minnet är bra men kort!
Vi håller varenda tumme på att du slipper dessa besvär.

Från den fantastiska luren

[Fibern]

Ja just det, åkte ju ner till Umää och Cancercentrum igår, för återbesök och träff med läkare. Och beskedet var positivt. Provsvaren visade att jag kan betecknas som frisk vad gäller cancer. Åt huvudet går det visst inte ställa prognos.

Så några år till lär ni få tillsägelser och åthutningar när ni postar galet.

Däremot vet ingen idag om otrevliga saker och ting dyker upp på nytt någonstans. Det enda jag vet med bestämdhet är att,
någon mer prostata-cancer...det får jag inte.
Halvårsvis kommer medicinmännen att vilja ha blodprover för att hålla koll på mitt tillstånd.
Vi ses nästa gång kamrater.

[Peter]

Jäklar vad gött att höra Fibern

[Ivar]

Håller med Peter där.
Jäkla gött att höra
Inte alla är lika lycklig lottade tyvärr.
Låter som du hade modet, gnistan och humöret uppe genom hela kampen till tillfrisknad.
De är kanske dän bästa medicin. (Vad vet jag)
Hade själv en far som dog av cancer när jag var 7 år gammal. Dom har nog kommit långt i forskningen sedan dess.
Hoppas vi ses snart på riktig och inte bara igennom forumet.
Ha en trevlig hälg

[Fibern]

Tack Ivar. Tråkigt höra om din far. Min dog när jag var tretton, men inte av cancer.
Vi får väl ordna en liten träff till sommaren någonstans i mitten av Sverige.

[Laffe]

@Fibern - om du visste hur glad jag blir att få höra att du har blivit friskförklarad
Totally made my day

[Ivar]

Tack Ivar. Tråkigt höra om din far. Min dog när jag var tretton, men inte av cancer.
Vi får väl ordna en liten träff till sommaren någonstans i mitten av Sverige.

Har en kompis som vill åka Ösrersjön runt i sommar.
Så vem vet vi kanske syns då om det blir av.

[Jokern]

Fan va det låter bra Fibern..
Jag är väldig glad för din del och att doktorn kan komma med så positiva besked

[Stefan]

Härligt Fibern Att du i alla fall slipper just det eländet framöver Annat skit kan vi ju alla åka på Ses!

[Ralf-FIN]

@Fibern

Riktigt roligt att läsa

Vi får fira med nån liten stänkare om du råkar komma på tanken att ta färjan över hit till sommaren

[Fibern]

Då nu snart ett år gått efter mitt positiva besked om PSA-värdet, blåser jag lite liv i tråden igen. Tyvärr missade jag att gör det i november, ty kampen mot prostata-cancern bör aldrig få somna in. Skäms på sig Fibern.

Drygt två år har förflutit sedan operationen och snart ett sedan träffen med läkare halvåret efter strålningen. Då sa den läkaren, angående mitt tillstånd av bristande stånd, ( ) att det blir nog bättre, men det tar tid. Ännu har inget hänt, renat av tycker jag det har blivit sämre. Eller så styr mina förhoppningar min känsla åt fel håll. Vet inte vilket. Har provat titta på porr (jodå) och känner nog att lite lust infinner sig, men inget (nästan) händer "där nere". Ibland känns det sorgligt, ibland frustrerande för att under längre perioder inte är nåt jag ens funderar på. Jag vet heller inte om det är bättre att upprätthålla någon slags kontakt med "lillen", med exempelvis lite erotisk förnöjelse. Vi har sex, frugan o jag. Men det är inte lätt för mig att få upp den tillräckligt och den har vid dessa tillfällen väldigt kort aktionstid. Nu finns ju många hjälpmedel till orgasm, vilket vi oftast får ta till. Jag skriver "orgasm" eftersom jag kan få det, men ingen utlösning i den meningen att säd kommer.
Att jag skriver om detta, beror på att någon av er, som läser detta, kan komma att råka ut för samma, eller liknande och då ska ni vara medvetna om att livet inte är slut. Det finns trots allt saker som kan vara värda att kämpa för. Inte minst åka hoj.

Jag hoppas naturligtvis att ingen fler här ska behöva uppleva något av detta. Själv anser jag ha fått mer än tillräckligt av åkommor och sjukdomar vid det här laget, så egentligen borde väl inget mer kunna hända. Eller vad sägs om följande.

1995-99 Hallux valgus i bägge fötter.
2006 Hjärtinfarkt (liten)
2007 Diagnos Esogafit
2008 Artros (handleder till att börja med)
2012 Colesteatom behandling (min operation tog 7 timmar)
2014 Diagnos Prostata-cancer
2015 Strålbehandling
2016 Diabetes
2016 Polyneuropati Ej diagnosticerad Beskrivning
Idag Återstår gammal gubbe

Tyck synd om mig.

[JanneBoj]

Ojojoj @Fibern. Du har haft det tufft. Alldeles för tufft faktiskt. Men du verkar ha kommit ur det med den äran och som en stark människa.
Kudos, kudos och ännu mer kudos för att öppet pratar om det. Det inspirerar mig och helt säkert många många fler.

Tack @Fibern för att du delar med dig.

[JanneBoj]

Och vet du vad @Fibern, jag tycker inte synd om dig.
Det du saknar kroppsligen kompenserar du med råge med själslig styrka.
Jag önskar verkligen att jag vore lika stark som du.
Men självklart önskar jag inte vare sig dig eller nån annan det helvete
du såklart gått igenom.

[Laffe]

@Fibern - en stor varm kram får du för att jag känner med dig! Ibland blir det liksom ketchup i livet då allt hamnar på samma ställe. Man kan ju tycka att det kan få vara nog med elände nån gång. Nu är du ju en stark snubbe mentalt, vilket visar sig på ditt sätt att hantera detta genom att prata öppet och dela med dig av känsliga men viktiga saker.
All lycka och välmående önskar jag dig, samt att vi får tillfälle att ses snart igen!


Skickat från min iPhone med Tapatalk

[Fibern]

Naturligtvis vill jag inte ni ska tycka synd om mig, som smileyn förhoppningsvis förmedlar. Tack där JanneBoj.
Jag vet genom bekanta, att det är många som stänger in sig i sitt eget elände, efter olika åkommor. jag vill därför visa att det gör inte ont att berätta. Att ge dina närmaste och vänner/kollegor vetskap om vad som felas om du uppträder annorlunda.

Men om att tycka synd om, denna artikel fick mina ögon att tåras, ty ett sånt helvete på jorden är det få här i Sverige som varit med om.
Hittat ny artikel i tidningen Arbetar-skydd. Här
Rättegången pågår just nu, efter olyckan som hände för ungefär 5 år sedan.
Finns en bok om olyckan, Elinor Torps bok Döden på jobbet. om någon är hågad läsa om bland annat denna olycka.
Olyckor på arbetsplatser leder sällan till fällande domar om ens åtal. men pissa i en park mitt i stan och du åker på böter direkt om länsman ser dig.

[Peter]

Ja @Fibern. En del får all skit. Men det är underbart att du har humorn kvar och tack för att du vill berätta för oss andra som fortfarande har problem med att bryta ner morgonståndet
Nä sånt här är inget att skoja om. Men det är nyttigt att höra ibland att man inte är odödlig. Nu hoppas vi att du har fått din dos av elände och att även du får dela vårt problem med nedbrytning av morgonbestyren. Då ser vi fram mot att vi får svinga en bägare till sommaren

Skickat från luren