Från Sverige till Sverige på krokiga vägar

[Nysse]

Jag är på en nio dagar lång resa från Sverige via Tyskland, Österrike, Slovenien, Österrike, Tyskland och tillbaka i Sverige.

Dag 1 & 2

Jag startade på torsdag vid kl 17 i Jönköping för färd mot Trelleborg.

I Trelleborg tog jag nattfärjan till Rostock. Jag anlände på fredag kl 05.30 och startade min färd på Autobahn mot Österrike.
Efter dryga 30 mil så fick jag motorstopp på Autobahn i omkörningsfilen. En viss panik infann sig. På med varningsblinkers och blicken över höger axel. Som tur bromsade en lastbil in för att släppa ut mig till högerkanten.

Jag ringde Svedea som skickade en bärgare att plocka upp mig. Dagarna innan hade jag tecknat en tilläggsförsäkring som innebär att jag inte har någon självrisk på bärgning. Perfekt. Bärgaren körde mig till närmaste Honda verkstaden.

Service killen började med att fylla på 0.5 l olja. Nu är det bara köra. Jag tackade och drog iväg och kom ca 100m innan den stannade igen. Panik. Tillbaka till verkstaden för felsökning. Vad är felet? Efter felsökning så visade det sig att jag hade glömt något. Innan jag åkte så monterade jag en Scottoiler, den ansluts till en vacumslang under tanken. Amatör som jag är så glömde jag ansluta två kablar, gissa vilka . Nåväl, jag fick betala för fyra liter bensin. Vilken service.
Färden gick vidare till söderut och avslutades strax norr om München på ett Gasthaus med denna middag.

[Laffe]

Ehm...jag ser inget annat än själva texten om teasern...?

[Nysse]

Dag 3
Startade tidigt på morgonen för att ta mig till Österrike. Var en del köer runt München men jag bröt mot lagen och körde mellan filerna. Det var nog så varmt att stå still.
Vid gränsen Tyskland -Österrike så lämnade jag Autobahn och tog mindre och slingrande vägar. Körde över Obertauern och Katschberg.

Dagen slutade i Gmünd på Kohlmayrs Gasthof. De hade även ett garage för hojen.

Middagen bestod av fylld hemlagad pasta och surkål.

[Ralf-FIN]

Ja det är väl klart att det ska jävlas lite som vanligt

Gott att läsa att resan framskrider i alla fall

[Nysse]

Dag 4

Startade i Gmünd, Österrike med sikte på Slovenien och de Julianska Alperna. I Slovenien körde jag upp på Mangart som är Sloveniens högsta belägna väg. Det är inget pass då man måste ner samma väg. De tar en avgift på 5€ för att åka upp och det är det värt. Missa inte denna.


Efter Mangart blev det dax för Vršic, ett pass på 1611m. Och vägen slingrar sig i hårnålskurvor.


Innan dagen var slut passerade jag Sjön Bled.

Och ett snabb stopp i Kranjska Gora för lunch.

Till slut stannade jag i Most an Soci.

[Nysse]

Dag 5

Idag var en dag med upplevelser. Startade i Slovenien och avslutades i Dolomiterna i Italien.
Innan jag åkte hade Jyrki på det internationella forumet gett mig ett en rutt i Italien genom en nationalpark. Vägen jag körde var helt galen och helt perfekt. Den slingrade sig upp för ett berg och var kanske två meter bred. Asfalten var dålig, det saknades räcken på många ställen och möten hade varit svårt. Turligt nog mötte jag inga andra fordon.



När jag till slut var nere på en bättre väg stannade jag och kokade en kopp kaffe.

Under dagen passerade jag även två pass.
Tre Croci Pass 1809m.

Och Pass Giau 2236m.


I Cortina blev det bara ett snabbstopp.

På väg till mitt natthärbärge fick jag tillfälle att ta denna bild.

Hotellet för natten låg någon mil öster om Arabba.

[Nysse]

Dag 6

Startade i vanlig ordning strax efter kl 8.
Då jag fortfarande är i Dolomiterna så väntade slingriga vägar och några pass. För mig är det perfekt att om möjligt vara tidigt ute då jag för det mesta håller en något lägre fart än de flesta hojåkarna.

Första passet blev Passo Pordio 2239m.


Och det andra blev Passo Sella 2240m.



På väg till Tyskland så passerade jag Europabrücke, fast under .


Dagens resa avslutades i Mittenwald i Tyskland.

[Ivar]

Fina bilder och trevlig läsning @Nysse

[mel]

Så blev man åksugen igen.... Det här med arbete stör min livsstil..

[Peter]

Jäklar en sån go resa
Man blir riktigt sugen att åka ner dit!

Skickat från luren

[Jokern]

Vilken runda o fint väder du har haft.
Fina bilder.
Inte konstig man bliver sugen på en sån runda.


Skickat från min ajfån via Tapatalk

[JanneBoj]

Man blir ju inte lite sugen på en liknande resa.
Skulle faktiskt kunna använda dina bilder då vi har samma fina färgsättning på hojjarna.

[Nysse]

Dag 7

Hemresa på gång. Från Mittenwald siktade jag in mig på att åka B-vägar hem. Och det gjorde jag....... en halv dag. På grund av värmen, trafikljus, köer och samhällen valde jag att i stället ta Autobahn. Hamnade i köer två gånger. I det ena fallet så gjorde min GPS en omkalkylering och tog mig förbi kön. Andra tillfället så körde jag mellan filerna, vilket fungerade bra om än olagligt.

Innan lunch hade jag ett kaffe stopp.


Lunchen blev på en typisk tysk restaurang


På kvällen körde jag av Autobahn för att hitta någonstans att sova.

Skylten på detta hotell kändes lovande.


Utsidan ser typisk ut för ett mindre samhälle.


Och slutligen det moderna rummet med dusch, WC och telefon.

[Nysse]

Dag 8

Sista dagen utanför Sverige.
Idag var det Autobahn som gällde. Målet är Rostock och nattfärjan till Trelleborg.
Det var en händelselös dag. Ett stopp för kaffe.


En kort besök i Rostock för lite middag innan båtfärden.


En kartong med Mojito fick plats.


Slutligen står hojen fastspänd på färjan.

[Nysse]

Dag 9

Tillbaka i Sverige.
Anlände till Trelleborg kl 05.30 efter en natt i hytt på färjan. Idag behövde jag inte svettas .

Kl 09.30 så är jag hemma i Bankeryd.



Sammanfattning och statistik.

Det här var min hitintills längsta resa på MC. Ett mål med resan var att se om jag gillar och orkar att köra många dagar på raken. Och det gör jag. Varje morgon jag har vaknat har jag sett fram emot dagens upplevelser. Jag kan konstatera att köra själv är rätt kul. Jag får själv bestämma fart, pauser osv. Visst hade det även varit skoj att köra tillsammans för att dela upplevelser, men att köra själv är .

Totalt blev det 357 mil. I genomsnitt 45 mil per dag. Hojen har dragit ca 0.55 liter per mil.

Tack för visat intresse
Åke

[MrH]

Ja, det där med att ge sig ut och uppleva på egen hand är ofta underskattat. Som du säger, det är kul att dela upplevelser men att uppleva på egen hand har just dom fördelar du nämner. Man kan uppleva det man själv vill och i sin egen takt.
Det var en trevlig tur du gav dig ut på! Skulle gärna åka runt i Alperna men är inte fullt lika sugen på sträckan dit.

[Jokern]

Tack för att du delar med dig, Nysse
Ja det där med att köra med andra, som inte tillpassar sig andra, ogillar jag oxå.
Rätt takt o inget "köra som jag var världmästare"..
Kul att köra själv, stoppa o ta bildar, kaffe o mat när man är sugen, kan man ju bara göra om alla är med på det.
Bra gjort iallafall Nysse
Jag vill oxå ta en sån runda själv, eller med nån som förstår att anpassa sig


Skickat från min ajfån via Tapatalk

[Stefan]

Tack för trevlig story, Nysse Gött att du kom hem i god ordning.

Och ja, att köra solokvisten har sina definitiva fördelar i många sammanhang, och att köra i grupp har sina fördelar i andra kontexter. Håller fullt ut med om att bestämma tempo, pauser m.m. själv är bra skönt. Men ska man ut och grusbusa är det allt mulligt att vara fler.

Men, inget hindrar ju att man kör på ena sättet ibland och andra ibland. Jättestora evenemng med massor av hojar känns däremot sådääär

[Fibern]

Håller med även jag. Skönt att åka ensam ibland. Egen takt. Stanna när som helst. Välja vägar impulsivt. Etc.
Min hittills bästa resa var just en sån, Geiranger pingsten för två och ett halvt år sedan. Naturligtvis spelade vädret också in, men även de nyss nämnda orsakerna.

[Nysse]

Tack för era kommentarer, kul
Denna gång bodde jag på gasthaus och hotell. Tänker att det vore kul att tälta på en resa som denna. Speciellt om det är bra väder